Så hur går det då?
2012-01-30 @ 22:35:33
Alltså, jag VET att jag är världens tristaste bloggare just nu. Sporadiska inlägg och mest tjat om muttor. Jag är inne i en sån period nu då jag ofta tänker "åh, det här måste jag blogga om", men när jag väl ska komma till skott är jag säker på att det inte är värt att nämna. Och jag tar massor med bilder som jag tänker att jag ska publicera och skriva om, men det orkar jag inte heller med.
Jag tänkte i alla fall ge en liten uppdatering om hur det går just nu i mitt liv.
På jullovet åkte vi till mina föräldrar på lilla ön och firade jul. Nyår firades med goda vänner med barn i samma ålder som våra. Termin två i min utbildning har börjat och förra veckan hade vi första tentan (som jag fick VG på).
Barnen mår bra, eventuellt har även David utvecklat förkylningsastma så han ska till läkaren i slutet av månaden för en konsultation. Dessutom har han antagligen en förstorad adenoid (google it) som gör att han snarkar och får apnéer när han sover - skitjobbigt som förälder att lyssna på sitt barn när det inte får luft halva natten! Barnen har tyvärr varit sjuka nästan oavbrutet sedan början av november så det har tagit mycket energi från oss alla (och har inte de varit dåliga så har jag eller Henrik varit det).
Vi har börjat titta lite på husmarknaden igen. Efter bankbytet ser lånemöjligheterna bättre ut så just nu spanar vi på någon form av mellanlandning (något större, kanske radhus) innan jag får en vettig inkomst och vi kan flytta till "drömhuset". Något i markplan skulle bespara åtminstone mig mycket ångest, jag HATAR våra trappor!
För de som inte minns så började jag ju att äta enligt LCHF i början av december, för magens skull, och det har gått så pass bra att jag fortsatt med det. Jag har dock märkt att magen även blir orolig av lök (lökmök), men oftast är det värt det för att det är så gott! Magen mår bättre än någonsinn, men jag kan bli lite trött på den feta maten ibland och då blir det salladsdagobert för hela slanten! Har även hittat ett recept på ett nöt- och fröbröd så jag kan äntligen få min smörgåsfrukost igen! Yay!
I julklapp fick de flesta hemmagjorda saker, jag hoppas kunna lägga ut lite bilder på mina hantverk framöver, det var väldigt kul att skapa så mycket och ännu roligare att ge bort än sådant man köpt i panik för man inte vet vad folk vill ha. Jag säger inget mer just nu eftersom alla (läs Lady Dahmers barn) inte har fått sina klappar ännu!
Ja, det är väl ungefär det som har pågått sedan sist vi hördes av men undrar ni något så kan ni fråga.
Jag tänkte i alla fall ge en liten uppdatering om hur det går just nu i mitt liv.
På jullovet åkte vi till mina föräldrar på lilla ön och firade jul. Nyår firades med goda vänner med barn i samma ålder som våra. Termin två i min utbildning har börjat och förra veckan hade vi första tentan (som jag fick VG på).
Barnen mår bra, eventuellt har även David utvecklat förkylningsastma så han ska till läkaren i slutet av månaden för en konsultation. Dessutom har han antagligen en förstorad adenoid (google it) som gör att han snarkar och får apnéer när han sover - skitjobbigt som förälder att lyssna på sitt barn när det inte får luft halva natten! Barnen har tyvärr varit sjuka nästan oavbrutet sedan början av november så det har tagit mycket energi från oss alla (och har inte de varit dåliga så har jag eller Henrik varit det).
Vi har börjat titta lite på husmarknaden igen. Efter bankbytet ser lånemöjligheterna bättre ut så just nu spanar vi på någon form av mellanlandning (något större, kanske radhus) innan jag får en vettig inkomst och vi kan flytta till "drömhuset". Något i markplan skulle bespara åtminstone mig mycket ångest, jag HATAR våra trappor!
För de som inte minns så började jag ju att äta enligt LCHF i början av december, för magens skull, och det har gått så pass bra att jag fortsatt med det. Jag har dock märkt att magen även blir orolig av lök (lökmök), men oftast är det värt det för att det är så gott! Magen mår bättre än någonsinn, men jag kan bli lite trött på den feta maten ibland och då blir det salladsdagobert för hela slanten! Har även hittat ett recept på ett nöt- och fröbröd så jag kan äntligen få min smörgåsfrukost igen! Yay!
I julklapp fick de flesta hemmagjorda saker, jag hoppas kunna lägga ut lite bilder på mina hantverk framöver, det var väldigt kul att skapa så mycket och ännu roligare att ge bort än sådant man köpt i panik för man inte vet vad folk vill ha. Jag säger inget mer just nu eftersom alla (läs Lady Dahmers barn) inte har fått sina klappar ännu!
Ja, det är väl ungefär det som har pågått sedan sist vi hördes av men undrar ni något så kan ni fråga.
Hatet mot en mor
2012-01-11 @ 21:36:00
Jag sitter och läser "Felicia försvann" av Felicia Feldt (en av Anna Wahlgrens barn) och jag har inte kommit mer än 30 sidor in och praktiskt taget skakar så upprörd är jag! Felicia skildrar en totalt egocentrisk mamma som låtit sina egna lustar och sina egna behov gå över barnens (och även barnbarnens). Felicia Feldt säger att hon hatar sin mamma och när man läser boken så förstår man henne. Anna Wahlgren har gjort sin dotter så totalt förvirrad i livet att hon önskar livet av sig. Felicia är dessutom så rädd för sin egen mamma att hon inte vågar ingripa när Anna ger sig på Felicias treåriga dotter och senare kallar barnbarnet för "det" rakt i Felicias ansikte!
Jag känner mig förfärad, förtvivlad och fylls av sorg ju mer jag läser om Felicias trasiga liv och hennes kamp med sin barndom. Samtidigt måste jag läsa! Inte av sensationslystnad, utan för att det känns viktigt! Viktigt att veta hur en person kan bli så trasig och må så dåligt. Hur gick det till, hur fick det gå till så här? Varför ingrep ingen?
Jag känner med Felicia och hennes syskon när jag läser boken, jag förstår hennes hat och samtidigt hennes kluvenhet inför vad hon "borde" känna för sin mamma, det är ju ändå hennes mamma. Som hon hatar och önskar vore död! Felicia är fylld av skuld för sina egna känslor.
Det säger en del...
Jag känner mig förfärad, förtvivlad och fylls av sorg ju mer jag läser om Felicias trasiga liv och hennes kamp med sin barndom. Samtidigt måste jag läsa! Inte av sensationslystnad, utan för att det känns viktigt! Viktigt att veta hur en person kan bli så trasig och må så dåligt. Hur gick det till, hur fick det gå till så här? Varför ingrep ingen?
Jag känner med Felicia och hennes syskon när jag läser boken, jag förstår hennes hat och samtidigt hennes kluvenhet inför vad hon "borde" känna för sin mamma, det är ju ändå hennes mamma. Som hon hatar och önskar vore död! Felicia är fylld av skuld för sina egna känslor.
Det säger en del...
Felicia själv sä
ger att hon skriver för att visa den andra sidan av den till synes idylliska bild som Anna Wahlgren målat upp av sitt föräldraskap. För att vara en motpol för både henne, hennes barns och hennes syskons skull. Hon hade inget att säga till om när hennes mamma skrev böcker där hon hängde ut både sina egna barn och deras fäder. Felicias egna barn blev tillfrågade om de tyckte att det var ok att hon gav ut den här boken och två av dem har också läst den innan publiceringen.
Anna Wahlgren replikerar med att säga att Felicia vill ta heder och ära av henne och det stämmer väl också eftersom Felicia är så arg på sin mamma för allt tokigt, dumt och elakt hon gjort henne, sitt eget barn!
Ingen stöttade Anna Wahlgrens barn när de var små, stötta ett nu. Köp boken! It's a must read!
ger att hon skriver för att visa den andra sidan av den till synes idylliska bild som Anna Wahlgren målat upp av sitt föräldraskap. För att vara en motpol för både henne, hennes barns och hennes syskons skull. Hon hade inget att säga till om när hennes mamma skrev böcker där hon hängde ut både sina egna barn och deras fäder. Felicias egna barn blev tillfrågade om de tyckte att det var ok att hon gav ut den här boken och två av dem har också läst den innan publiceringen.Anna Wahlgren replikerar med att säga att Felicia vill ta heder och ära av henne och det stämmer väl också eftersom Felicia är så arg på sin mamma för allt tokigt, dumt och elakt hon gjort henne, sitt eget barn!
Ingen stöttade Anna Wahlgrens barn när de var små, stötta ett nu. Köp boken! It's a must read!
(Klicka på bilden för att komma direkt till Adlibris köpsida!)
Jesper Juul på P1
2012-01-10 @ 19:16:09
Jag lyssnade på Jesper Juul i P1 härom dagen och han sa så mycket klokheter! Han pratade bland annat om de "dumma fågorna" som han får ibland. Ni vet de där "hur får man min tvååring att klä på sig?", "hur får jag min åttaåring att göra läxan?", "hur får jag min 15-åring att komma hem på kvällarna?". Ni vet, de där frågorna som det inte finns ett svar på, i alla fall inte ETT svar och det var väl kärnan i det han försökte säga. Det finns inte EN metod, ETT svar som funkar på alla barn!
Vidare kritiserade han inställningen att man måste lära barnen allt i rädsla för att de annars inte kommer att lära sig någonting - "jag måste lära mitt barn att sova annars kommer det aldrig att sova på egen hand i framtiden".
Jag har inte läst någon av Juuls böcker, en del av mig önskar att jag hade gjort det innan jag hörde honom på radio så att jag kunde förhålla mig till det han sa, men mycket av det han sa verkar stämma överens med det jag själv tycker. Som att man inte ska berömma allt och hur mycket som helst utan berömma efter prestation men att vara noga med att visa uppskattningen för det önskade och positiva beteendet.
Vi försöker ju använda alternativa ord för "duktig", "bra" och "fint". Eller snarare säga att ett beteende eller en sak är fin/duktig/bra på ett annat sätt, ett mer utvecklat sätt. Vi försöker öppna för diskussion eller visa att den utförda handligen var till nytta genom att säga t ex "Tack för att du hjälpte till att trösta David, det var snällt av dig" eller "Var det roligt att gära ett halsband? Vilka färger använde du?" Ibland använder vi ju orden "bra" och "duktig" också men då alltid med en förklaring, aldrig som ett enkelt svar, t ex "Vad bra att du hittade legodäcken igen, då kan vi bygga en bil/traktor/tåg".
Tillbaka till Jesper Juul, han nämde överhuvudtaget inte Anna Wahlgren i radio (smart tror jag), men han argumenterade emot mycket av det som Anna Wahlgrens uppfostringsmetoder står för och går ut på. Framförallt talade han om något som jag tror är en kärnfråga för mig och för många andra föräldrar, nämligen "hur kan jag ta ledning i familjen utan att kränka och köra över mina barn?" Och DET kan man ju grubbla hur mycket som helst på!
Har någon av er läst "Ditt kompetenta barn" av Jesper Juul och vad tyckte ni?
Vidare kritiserade han inställningen att man måste lära barnen allt i rädsla för att de annars inte kommer att lära sig någonting - "jag måste lära mitt barn att sova annars kommer det aldrig att sova på egen hand i framtiden".
Jag har inte läst någon av Juuls böcker, en del av mig önskar att jag hade gjort det innan jag hörde honom på radio så att jag kunde förhålla mig till det han sa, men mycket av det han sa verkar stämma överens med det jag själv tycker. Som att man inte ska berömma allt och hur mycket som helst utan berömma efter prestation men att vara noga med att visa uppskattningen för det önskade och positiva beteendet.
Vi försöker ju använda alternativa ord för "duktig", "bra" och "fint". Eller snarare säga att ett beteende eller en sak är fin/duktig/bra på ett annat sätt, ett mer utvecklat sätt. Vi försöker öppna för diskussion eller visa att den utförda handligen var till nytta genom att säga t ex "Tack för att du hjälpte till att trösta David, det var snällt av dig" eller "Var det roligt att gära ett halsband? Vilka färger använde du?" Ibland använder vi ju orden "bra" och "duktig" också men då alltid med en förklaring, aldrig som ett enkelt svar, t ex "Vad bra att du hittade legodäcken igen, då kan vi bygga en bil/traktor/tåg".
Tillbaka till Jesper Juul, han nämde överhuvudtaget inte Anna Wahlgren i radio (smart tror jag), men han argumenterade emot mycket av det som Anna Wahlgrens uppfostringsmetoder står för och går ut på. Framförallt talade han om något som jag tror är en kärnfråga för mig och för många andra föräldrar, nämligen "hur kan jag ta ledning i familjen utan att kränka och köra över mina barn?" Och DET kan man ju grubbla hur mycket som helst på!
Har någon av er läst "Ditt kompetenta barn" av Jesper Juul och vad tyckte ni?
Gott muttigt år!
2012-01-02 @ 22:35:48
och god fortsättning!
Jag har varit totalt radiodöd över julen och det har varit himmelskt, men nu är jag redo att ta nya tag och presenterar därför andra delen i B-kollektionen av mina Glammuttor!
Jag har tagit till mig lite av den positiva kritik jag fått och skapat med lite mer färgvariation i åtanke. Även en del nya, spännande former har gjort sin debut.
Jag har varit totalt radiodöd över julen och det har varit himmelskt, men nu är jag redo att ta nya tag och presenterar därför andra delen i B-kollektionen av mina Glammuttor!
Jag har tagit till mig lite av den positiva kritik jag fått och skapat med lite mer färgvariation i åtanke. Även en del nya, spännande former har gjort sin debut.
Ser du en mutta du gillar och vill köpa så väljer du muttan i rullisten här nedan och klicka på Buy Now, så köps den via Paypal! Skulle något krångla ska du genast höra av dig till glammuttan@gmail.com!
Anaiah/Glammuttan goes Twitter!
2011-12-10 @ 17:45:46
Efter mycket tjat från folk omkring mig så tar jag min nu an twitterutmaningen. Jag finns på @glammuttan, come find me! Komsi, komsi!
LCHF-experimentet, dag 2 & 3
2011-12-09 @ 06:10:31
Dag två åt jag alltså:
Frukost: Yoghurt med solrosfrön
Lunch: Omelett
Middag Ost, broccoli och bacongrattäng enligt följande recept.
Var under dagen då och då yr, men fuskade inte mer än den där clementinen på morgonen som jag nämnde.
Dag tre åt jag:
Frukost: 3 ägg med majonäs
Lunch: Rester efter gårdagens middag
Middag: Blev inte hungrig med drog i mig ett gäng ostrullar med smör och några nävar pumpakärnor.
Mådde bra förutom att huden kallsvettades nästan hela dagen.
Frukost: Yoghurt med solrosfrön
Lunch: Omelett
Middag Ost, broccoli och bacongrattäng enligt följande recept.
Var under dagen då och då yr, men fuskade inte mer än den där clementinen på morgonen som jag nämnde.
Dag tre åt jag:
Frukost: 3 ägg med majonäs
Lunch: Rester efter gårdagens middag
Middag: Blev inte hungrig med drog i mig ett gäng ostrullar med smör och några nävar pumpakärnor.
Mådde bra förutom att huden kallsvettades nästan hela dagen.
LCHF dag 2, långsam detox
2011-12-07 @ 09:01:32
Igår åt jag som bekant oopsies till frukost. Till lunch åt jag stekt ägg, svamp och morötter (jo, jag vet 8,5 g) och till middag blev det lax med gräddsås. Jag mådde fint hela dagen och svullnade inte speciellt mycket alls.
Imorse kände jag ganska snart att jag började bli darrig och yr så efter yoghurtfrukosten (turkisk med solrosfrön) var jag tvungen att ta en clementin om jag inte skulle falla ihop på golvet. Jag antar att jag hade blodsockerfall eftersom känslan försvann direkt efter clementinen.
Ni som är vana LCHFare, hade ni också lite omställningsproblem i början?
I övrigt så är jag hungrig igen så jag ska gå och göra mig en omelett nu!
Imorse kände jag ganska snart att jag började bli darrig och yr så efter yoghurtfrukosten (turkisk med solrosfrön) var jag tvungen att ta en clementin om jag inte skulle falla ihop på golvet. Jag antar att jag hade blodsockerfall eftersom känslan försvann direkt efter clementinen.
Ni som är vana LCHFare, hade ni också lite omställningsproblem i början?
I övrigt så är jag hungrig igen så jag ska gå och göra mig en omelett nu!
Vilken pinsam bugg, åtgärdat!
2011-12-06 @ 20:28:26
Jag har haft lite problem med muttförsäljningen sedan jag startade med Paypalbetalning och har inte förstått varför. En del muttor har helt enkelt inte gått att köpa, utan man får bara upp ett felmeddelande som säger att det är problem med säljarens hemsida. Nu vet jag att jag inte har några problem med min hemsida och det har alltid varit samma muttor som krånglat.
Men så idag så föll poletten ner, eller ska jag säga "idag sa foll poletten ner". Det visar sig nämligen att knapparna inte får innehålla några specialtecken, och å, ä och ö räknas tydligen till dessa, men ingenstans finns detta angivet och jag tror inte ens att det är meningen att det ska vara så då Paypal nu för tiden är en internationell betalningslösning och har även en egen svensk domän. Jag kan dock förstå att det har blivit som det blivit, just på grund av deras internationalitet - alla ska kunna se alla tecken och beställa, men de kunde ju ha upplyst om detta på den svenska sidan tycker jag.
Nu är i alla fall alla knappar redigerade så Björkmuttan heter Bjork i rullisten, Blå Damen heter Bla Damen osv. Tråkigt värre, men hellre det än att det inte går att köpa!
Men så idag så föll poletten ner, eller ska jag säga "idag sa foll poletten ner". Det visar sig nämligen att knapparna inte får innehålla några specialtecken, och å, ä och ö räknas tydligen till dessa, men ingenstans finns detta angivet och jag tror inte ens att det är meningen att det ska vara så då Paypal nu för tiden är en internationell betalningslösning och har även en egen svensk domän. Jag kan dock förstå att det har blivit som det blivit, just på grund av deras internationalitet - alla ska kunna se alla tecken och beställa, men de kunde ju ha upplyst om detta på den svenska sidan tycker jag.
Nu är i alla fall alla knappar redigerade så Björkmuttan heter Bjork i rullisten, Blå Damen heter Bla Damen osv. Tråkigt värre, men hellre det än att det inte går att köpa!
Experiment: LCHF mot magbesvär och svullna tarmar
2011-12-06 @ 10:46:57
Jag är 160 cm lång och väger 54 kg. Jag behöver INTE gå ner i vikt, men jag har ändå problem med figuren. I princip handlar det uteslutande om svullen mage (speciellt framåt eftermiddagen/kvällen). Jag har behövt köpa en hel del nya kläder, trots att jag inte väger ett kilo mer än innan jag fick barn och började uppleva de här problemen.
Jag har grubblat en del på det här och insett att jag som nyvaken är som minst svullen, men att jag efter frukost och successivt under dagen får större och större buk och naturligtvis även en del magknip och gaser. Jag tänkte prova om det har med kolhydrater att göra och i stället för min sedvanliga havregrynsfrukost åt jag i morse oopsies med smör och ost i stället och hittills verkar resultatet lovande - jag har inte börjat svullna upp ännu (något som vanligtvis skulle ha börjat ske snart efter frukosten).
Så nu tänker jag försöka fortsätta med denna lågkolhydratkost och se om jag helt enkelt mår bättre av det. Vad anser ni om lågkolhydratkoster?
Jag har grubblat en del på det här och insett att jag som nyvaken är som minst svullen, men att jag efter frukost och successivt under dagen får större och större buk och naturligtvis även en del magknip och gaser. Jag tänkte prova om det har med kolhydrater att göra och i stället för min sedvanliga havregrynsfrukost åt jag i morse oopsies med smör och ost i stället och hittills verkar resultatet lovande - jag har inte börjat svullna upp ännu (något som vanligtvis skulle ha börjat ske snart efter frukosten).
Så nu tänker jag försöka fortsätta med denna lågkolhydratkost och se om jag helt enkelt mår bättre av det. Vad anser ni om lågkolhydratkoster?
Abstinens
2011-12-05 @ 08:39:27
"Fall julesnö..." KOM IGEN DÅ!!!
Musik och könsroller
2011-12-01 @ 21:11:05
Vi talar ofta om hur sexistiska normer, böcker och filmer är, men sällan tas ämnet musik upp och då kan ändå låttexter ofta vara tiofaldigt mer sexistiska och stereotypa än det vi vanligtvis reagerar på.
Själv har jag blivit helt skadad på området och kan inte lyssna på en låt utan att analysera betydelsen i texten och är den då nedvärderande om kvinnor, kränkande eller bara allmänt stereotyp och fantasilös så blir det oerhört svårt för mig att njuta av själva musiken. Som exempel "My Sharona" med The Knack, som är en jävligt klämmig låt, som kan man tycka handlar om en kille som tycker om en tjej men när man kommer till textraden "I always get it up for the touch of the younger kind" så får i alla fall jag en jävligt bitter smak i munnen.
Det värsta är att artisterna för det mesta kommer undan med det, långt ifrån alla lyssnar på låttexterna i musiken de lyssnar på, och de flesta som ändå gör det tror jag tolererar skiten för att musiken kan vara bra. Det finns musikgenres och artister som är mer eller mindre tydliga med unkenheterna, men även om man undviker dessa kan sexismen smyga sig in genom artister man kanske trodde var safe.
Därför efterlyser jag nu såväl oldies som ny musik som har en mer neutral könsvinkel. Det behöver inte vara befriat från kön eller sex, det finns bra sätt att skriva och framföra sådant också, utan bara lite mindre snedbelastning.
Själv vill jag slå ett slag för en grupp jag själv precis hittade och som jag fullkomligt älskar! La Roux. Texterna är brilljanta och det är dessutom ett vansinnigt bra elektronikapopband. Sångerskan är dessutom modig nog att öppet kritisera sådant hon inte gillar, går sin egen väg och tar avstånd från den typ av sexualisering som dikterats av musikbranchen, vilket i sig gör henne jävligt sexig! La Roux finns på Spotify.
Själv har jag blivit helt skadad på området och kan inte lyssna på en låt utan att analysera betydelsen i texten och är den då nedvärderande om kvinnor, kränkande eller bara allmänt stereotyp och fantasilös så blir det oerhört svårt för mig att njuta av själva musiken. Som exempel "My Sharona" med The Knack, som är en jävligt klämmig låt, som kan man tycka handlar om en kille som tycker om en tjej men när man kommer till textraden "I always get it up for the touch of the younger kind" så får i alla fall jag en jävligt bitter smak i munnen.
Det värsta är att artisterna för det mesta kommer undan med det, långt ifrån alla lyssnar på låttexterna i musiken de lyssnar på, och de flesta som ändå gör det tror jag tolererar skiten för att musiken kan vara bra. Det finns musikgenres och artister som är mer eller mindre tydliga med unkenheterna, men även om man undviker dessa kan sexismen smyga sig in genom artister man kanske trodde var safe.
Därför efterlyser jag nu såväl oldies som ny musik som har en mer neutral könsvinkel. Det behöver inte vara befriat från kön eller sex, det finns bra sätt att skriva och framföra sådant också, utan bara lite mindre snedbelastning.
Själv vill jag slå ett slag för en grupp jag själv precis hittade och som jag fullkomligt älskar! La Roux. Texterna är brilljanta och det är dessutom ett vansinnigt bra elektronikapopband. Sångerskan är dessutom modig nog att öppet kritisera sådant hon inte gillar, går sin egen väg och tar avstånd från den typ av sexualisering som dikterats av musikbranchen, vilket i sig gör henne jävligt sexig! La Roux finns på Spotify.
(Som parentes till föregående inlägg så nej,
jag skulle inte klara att säga nej till Elly Jackson!)
Fler exempel på artister som inte bara är bra utan också vettiga (i mina ögon) förebilder är Robyn, Rebecca & Fiona, Alanis Morrisette, Annie Lennox, The Sounds med flera.
Har ni några tips på bra musik och vad gillar ni att lyssna på?
One part gay
2011-11-28 @ 22:01:38
Jag är osäker på om jag skrivit om dett förr, men jag är bisexuell. Ja, enligt Magnus Betner (och mig själv) är förvisso alla bisexuella, men jag tror jag ligger mer i mitten än gemene person.
Jag har varit kär i ett par tjejer/kvinnor och kan känna samma sorts attaktion till en kvinna som till en man.
Som ungdom tampades jag en hel del med det här och jag blev generad och rädd när jag kände attraktion till en tjej. Den heterosexuella normen var så inpräntad att allt annat kändes galet. Länge slog jag ifrån mig tankar och känslor till den dag jag förälskade mig i en upptagen tjej. Hon var "säker" att fantisera om eftersom hon var i ett långvarigt förhållande (med en man) och jag inte hade några som helst planer på att göra några närmanden.
Jag har dock aldrig haft en sexuell relation med en kvinna, tanken har mest känts skrämmande. För mig har steget mellan att vara attraherad av en tjej till tanken på den sexuella akten varit väldigt långt och det är nog först i vuxen ålder som jag känner att sexuella känslor för och fantasier om tjejer är ok för mig.
Jag har varit kär i ett par tjejer/kvinnor och kan känna samma sorts attaktion till en kvinna som till en man.
Som ungdom tampades jag en hel del med det här och jag blev generad och rädd när jag kände attraktion till en tjej. Den heterosexuella normen var så inpräntad att allt annat kändes galet. Länge slog jag ifrån mig tankar och känslor till den dag jag förälskade mig i en upptagen tjej. Hon var "säker" att fantisera om eftersom hon var i ett långvarigt förhållande (med en man) och jag inte hade några som helst planer på att göra några närmanden.
Jag har dock aldrig haft en sexuell relation med en kvinna, tanken har mest känts skrämmande. För mig har steget mellan att vara attraherad av en tjej till tanken på den sexuella akten varit väldigt långt och det är nog först i vuxen ålder som jag känner att sexuella känslor för och fantasier om tjejer är ok för mig.
Jag hinner inte med!
2011-11-27 @ 21:53:28
Fan vad folk har pyntat och grejat, jag vågar ju inte gå ut på Bloglovin efter den här helgen, det är en julpyntsorgie där och alla ska bräda varann! Jag plockade med mig adventsstjärnorna från källaren nu när jag kom hem från morfars begravning, men jag sätter nog inte upp dem förän tidigast i morgon och mer pynt blir det nog inte än, jag orkar inte riktigt.
Persona non grata
2011-11-21 @ 22:43:47
Både Lady Dahmer och Nina Ruthström har nyligen skrivit väldigt bra inlägg i debatten kring Anna Wahlgrens barnuppfostringsmetoder. Jag själv förstår verkligen inte hur föräldrar kan fortsätta ta hennes råd, som borde strida mot det allra djupaste i vår föräldrainstinkt. Hur kan man ta råd från en person som konsekvent talar nedvärderande och kränkande om barn, andras barn, om våra barn?! Det ryser i mig när Anna Wahlgren talar om "lilla människan" hit och dit. Jag har aldrig hört någon ta den frasen i sin mun i positiv bemärkelse.
Men naturligtvis går avsmaken för Anna Wahlgren djupare än hennes ordval. Jag tycker att hennes sätt att tala och tycka om barn, är grovt kränkande! Bara för att man älskar barn innebär det inte att man inser vad som är barnens bästa! Jag förstår inte hur man så oblygt kan titulera sig som expert i något så unikt som barnuppfostran, för barn är just unika och det som är rätt för ett barn är fel för ett annat, men tar Anna hänsyn till detta? Nej, här ska alla stöpas i samma form och hennes råd skall följas till punkt och pricka, annars får man "skylla sig själv". Misslyckas man med någon av hennes metoder beror det endast på att föräldrarna har velat eller varit otydliga, det är aldrig något fel på själva metoden.
Nej, föräldrarna ger antydan till tvivel inför metoden och då fungerar den ju så klart inte, men säger inte det lite? Säger inte det att inom oss finns en liten (ok, kanske inte så liten) röst som börjar vråla och skrika när vi känner på oss att det vi gör, visar eller säger är fel. Jag tycker man ska vara väldigt rädd om den där inre rösten, men Anna Wahlgren lär föräldrar att sluta lyssna på sitt egna inre alarmsystem, på sin egen intuition och på sin egen övertygelse.
Misstolka mig rätt, jag menar inte att barn och föräldrar inte har rätt till en god natts sömn, men det finns bättre vägar att gå än att lära föräldrar och barn att barn inte har en aning om vad de behöver, att det är något som vi föräldrar måste tala om och visa för barnen annars lär det sig det inte (vilket är totalt bull). Bättre sätt finns* än att med hänsynslös kallsinnighet bortförklara barnens rop på hjälp med vargtimmar, sömnskola och annat skit som en person som tycker sig kunna allt om alla barn har hittat på. Att föda 9 barn är ingen examen, Anna Wahlgren har faktiskt ingen som helst koll på hur hennes metoder påverkar ett barns psyke och självkänsla. För att inte tala om skadan på tilliten till de som ska skydda barnet mot allt ont - föräldrarna, de vuxna.
Det som är riktigt vidrigt är att Anna Wahlgrens metoder fungerar. Att bryta ner någons självkänsla och självförtroende och sedan bygga upp det önskvärda beteendet är ett effektivt sätt att indoktrinera en person. Sålänge man inte ger utrymme för ifrågasättning eller kritik från den utsatta. Den metoden används framgångsrikt inom bl a USA:s armé, som tortyrredskap i diverse laglösa fängelser och i Anna Wahlgrens Sova Hela Natten-kur.
Anna Wahlgren kallar sig en persona non grata bland läkarna och professorerna och det är hon också, hon är en tyckare och en förälder, det är hennes enda utbildning. Skulle du verkligen lägga ditt barns hälsa i en sådan persons händer? Att hon är oönskad inom både barnmedicin och barn psykiatri borde dessutom få AW-föräldrarnas inre röster, som de sedan länge slutat lyssna på, att vråla i kör. Anna Wahlgren borde inom alla områden barnrelaterade, vara en persona non grata, för alla!
(Och bara som parentes, för jag vet att det kommer komma upp, Anna Wahlgren har inte patent på sunt förnuft - även en trasig klocka går rätt två gånger om dagen!)
*Bättre sätt kan vara samsovning, fri amning, Somna utan gråt, Tassmetoden, föräldrainstinkt (och ja, ibland kan det behövas medicinering) osv.
Jag längtar förresten också efter Felicia Feldts bok "Felicia försvann" som handlar om att växa upp med Anna Wahlgren som mamma.
Men naturligtvis går avsmaken för Anna Wahlgren djupare än hennes ordval. Jag tycker att hennes sätt att tala och tycka om barn, är grovt kränkande! Bara för att man älskar barn innebär det inte att man inser vad som är barnens bästa! Jag förstår inte hur man så oblygt kan titulera sig som expert i något så unikt som barnuppfostran, för barn är just unika och det som är rätt för ett barn är fel för ett annat, men tar Anna hänsyn till detta? Nej, här ska alla stöpas i samma form och hennes råd skall följas till punkt och pricka, annars får man "skylla sig själv". Misslyckas man med någon av hennes metoder beror det endast på att föräldrarna har velat eller varit otydliga, det är aldrig något fel på själva metoden.
Nej, föräldrarna ger antydan till tvivel inför metoden och då fungerar den ju så klart inte, men säger inte det lite? Säger inte det att inom oss finns en liten (ok, kanske inte så liten) röst som börjar vråla och skrika när vi känner på oss att det vi gör, visar eller säger är fel. Jag tycker man ska vara väldigt rädd om den där inre rösten, men Anna Wahlgren lär föräldrar att sluta lyssna på sitt egna inre alarmsystem, på sin egen intuition och på sin egen övertygelse.
Misstolka mig rätt, jag menar inte att barn och föräldrar inte har rätt till en god natts sömn, men det finns bättre vägar att gå än att lära föräldrar och barn att barn inte har en aning om vad de behöver, att det är något som vi föräldrar måste tala om och visa för barnen annars lär det sig det inte (vilket är totalt bull). Bättre sätt finns* än att med hänsynslös kallsinnighet bortförklara barnens rop på hjälp med vargtimmar, sömnskola och annat skit som en person som tycker sig kunna allt om alla barn har hittat på. Att föda 9 barn är ingen examen, Anna Wahlgren har faktiskt ingen som helst koll på hur hennes metoder påverkar ett barns psyke och självkänsla. För att inte tala om skadan på tilliten till de som ska skydda barnet mot allt ont - föräldrarna, de vuxna.
Det som är riktigt vidrigt är att Anna Wahlgrens metoder fungerar. Att bryta ner någons självkänsla och självförtroende och sedan bygga upp det önskvärda beteendet är ett effektivt sätt att indoktrinera en person. Sålänge man inte ger utrymme för ifrågasättning eller kritik från den utsatta. Den metoden används framgångsrikt inom bl a USA:s armé, som tortyrredskap i diverse laglösa fängelser och i Anna Wahlgrens Sova Hela Natten-kur.
Anna Wahlgren kallar sig en persona non grata bland läkarna och professorerna och det är hon också, hon är en tyckare och en förälder, det är hennes enda utbildning. Skulle du verkligen lägga ditt barns hälsa i en sådan persons händer? Att hon är oönskad inom både barnmedicin och barn psykiatri borde dessutom få AW-föräldrarnas inre röster, som de sedan länge slutat lyssna på, att vråla i kör. Anna Wahlgren borde inom alla områden barnrelaterade, vara en persona non grata, för alla!
(Och bara som parentes, för jag vet att det kommer komma upp, Anna Wahlgren har inte patent på sunt förnuft - även en trasig klocka går rätt två gånger om dagen!)
*Bättre sätt kan vara samsovning, fri amning, Somna utan gråt, Tassmetoden, föräldrainstinkt (och ja, ibland kan det behövas medicinering) osv.
Jag längtar förresten också efter Felicia Feldts bok "Felicia försvann" som handlar om att växa upp med Anna Wahlgren som mamma.
Hoppla, schalakansfeber!
2011-11-20 @ 09:06:19
I fredags förmiddag märkte jag att Simon hade pringar på kroppen och ett rött utslag runt naveln. Jag trodde först det var vattkoppor, men ganska snart hade både prickarna och utslagen spridit sig över hela bålen, hela Simon såg ut som ett stort nässelutslag och när Henrik kom hem var det bara att ta ungen till Närakuten.
Scharlakansfeber, blev diagnosen.
Jag trodde inte att scharlakansfeber var något man fick längre, i min enfald trodde jag nästan att han var vaccinerad mot det, men efter lite påläsning förstod jag snabbt att det inte var möjligt. Scharlakansfeber får man nämligen av Streptokocker och vid en sådan infektion kan man lika gärna få svinkoppor eller halsfluss. Simon fick scharlakansfeber.
Dag två var hans stora bålutslag borta och prickarna hade vandrat vidare upp i nacken och ner på armar och ben. Även i ansiktet kom utslagen under dagen och på eftermiddagen fick han svårt att gå eftersom utslagen hade spritt sig till undersidan av fötterna och så är det även idag.
Så nu är det penicillin som gäller, scharlakansfeber KAN vara farligt (även om det inte är lika farligt idag), så här tas inga chanser! Dessutom ska jag på min morfars begravning nästa helg så att undvika smittspridning är key!
Scharlakansfeber, blev diagnosen.
Jag trodde inte att scharlakansfeber var något man fick längre, i min enfald trodde jag nästan att han var vaccinerad mot det, men efter lite påläsning förstod jag snabbt att det inte var möjligt. Scharlakansfeber får man nämligen av Streptokocker och vid en sådan infektion kan man lika gärna få svinkoppor eller halsfluss. Simon fick scharlakansfeber.
Dag två var hans stora bålutslag borta och prickarna hade vandrat vidare upp i nacken och ner på armar och ben. Även i ansiktet kom utslagen under dagen och på eftermiddagen fick han svårt att gå eftersom utslagen hade spritt sig till undersidan av fötterna och så är det även idag.
(det vita är potatismjöl som lindrar klådan)
Så nu är det penicillin som gäller, scharlakansfeber KAN vara farligt (även om det inte är lika farligt idag), så här tas inga chanser! Dessutom ska jag på min morfars begravning nästa helg så att undvika smittspridning är key!
Favorit i repris
2011-11-13 @ 12:33:52
Vi är nyss hemkomna efter ytterligare en helg hos Lady Dahmer med familj. Helt oplanerat, men jag och barnen hade vägarna förbi dem i fredags och det slutade med att vi stannade hela helgen. Det är så skönt att se hur de äldre barnen, Simon och Ninja, leker ihop. Det har liksom börjat komma på allvar nu, den där gemensamma leken när de bestämmer roller och styr leken ihop. Dessutom är de båda snälla och busar mest för att trotsa mot oss föräldrar. Det finns en genuin önskan om att umgås med varann och det är alltid väldigt skönt (och ganska så ovanlig) att det klaffar när föräldrarna är kompisar. Vi har lekt, slappat, spelat Skyrim och tittat på film mest hela helgen. Min hemlängtan lindras onekligen lite när vi kan göra såna här saker med våra vänner.
Och ikväll ska vi alla hålla tummarna för att Natashja kammar hem titeln, Året Bloggmama på MAMAgalan ikväll!
Och ikväll ska vi alla hålla tummarna för att Natashja kammar hem titeln, Året Bloggmama på MAMAgalan ikväll!
Omeprazol och gastroskopi
2011-11-10 @ 16:29:04
Jaja, så gick jag äntligen till läkaren för mina magbesvär - återkommande dyspepsi (magkatarrsymtom i vardagsmun). Omeprazol fick jag utskivet och för att undersöka om det är magsår jag har eller bara irriation och dessutom göra en slemhinnebiopsi för att se om jag går runt med magsårsbakterien Helicobacter pylori så har jag också fått en remiss till endoskopmottagningen för att göra gastroskopiundersökning - jippie! Men förhoppningsvis ska det bli slut på all magont i alla fall.
Jag ser inte jättemycket fram emot gastroskopin men jag är inte rädd för det. Har någon av er gjort gastroskopi och vad var er erfarenhet av det?
Jag ser inte jättemycket fram emot gastroskopin men jag är inte rädd för det. Har någon av er gjort gastroskopi och vad var er erfarenhet av det?
Jakten på kvinnans orgasm
2011-11-08 @ 15:43:00
Hur ofta ser/hör/läser man inte om kvinnor som talar om sina svårigheter att få orgasm? Hur ofta får vi veta att män har samma problem? Nej, just det - män har sällan problem med den biten mer än möjligtvis temporärt.
Varför är det så här? Varför får så få kvinnor orgasm tillsammans med sin partner? Varför räcker inte samlagen till egentligen?
Kanske beror det på att det cirkulerar så jävla mycket myter om kvinnans njutning när vi egentligen är precis lika enkelspåriga som mannen? Det är punktstimuli som krävs för de allra flesta av oss djur. Hos män är det strängen på baksidan av ollonet som är känsligast, för kvinnan är det klittan.
Allt jibberijabb om G-punkter, vaginalorgasm och analsex förvirrar mer än det utbildar. Keep it simple and go for the pleasure pearl! För majoriteten av kvinnorna är det det som behövs, nej krävs! Även under samlaget. Om du som man inte lyckas stimulera klitoris tillräckligt med ditt eget venusberg, lämna hellre lite rum så att hon (eller du) kan pilla själv i stället för att stånka på och hoppas på mirakel!
Det är väl självklart att stimuli på andra platser på kroppen bidrar till ett bättre knull, men tappa för fan inte fokuset!
Självklart bidrar även vi kvinnor till förvirringen genom att tillåta att trams, myter och felaktigheter får framhärda. Säg ifrån på direkten i stället - "Nej, jag kan förstå att brunögat ter sig lockande för dig, men mig ger det inte ett jota!" och det är väl klart att vi kvinnor även har ansvar för vår sexualitet och vår njutning, men det är inte lätt att bryta mot sådant man fostrats till. Att börja prata om något i vuxen ålder som varit hyshhysh hela vår uppväxt kan kännas väldigt främmande för många och att ställa krav(!) på njutning kan i kontrast till den fostran vi fått kännas helt fel och gå emot allt vi lärt oss om hur vi ska vara. För medan pojkar tillåts och ibland även uppmuntras genom glada tillrop "åh, så sött han har hittat snoppen!" så ska väl flickor "göra det där hemma på ditt rum sen i stället" (om hon har tur) och det är väl klart som korvspad att det får konsekvenser!
Dagens sexkunskap:
Visste du att klitoris är stor, går en bra bit in i kroppen och att kvinnan, liksom mannen, får erektion vid sexuell upphetsning för att bättre möjliggöra orgasm?
En sån dag
2011-11-08 @ 08:39:51
Nej, det är helt klart inte mojitosarna som står till skuld för mitt pissiga humör idag. Något annat är det. Min hemlängtan gör sig påmind igen och jag analyserar läget (felaktigt och så in i helvete riktat) som så att allt skulle vara mycket enklare om vi bara bodde i min hemstad. Delvis stämmer det visserligen, men till största del är det en romantisk halvfantasi.
Jag avskyr att vara såhär nere. Jag tycker liksom illa nog om att bli sjuk och vara en fysisk börda, men att vara såhär dysfunktionell och frisk är bannemig värre. Jag är ta mig fan nästan alltid arg! Nog har jag glädje i livet, men ett av barnen krånglar och när han inte gör det så hinner jag inte bli glad innan nästa fason påbörjas. Det ska trotsas och bråkas och vägras och slåss och jävlas och jagjagjag:as och minsta lilla motgång blir en katastrof (för honom fast det börjar bli likadant för mig också). Jag vet precis vad som behöver göras för att bryta situationen egentligen, vad som krävs av mig, men jag har ingen ork. Jag vet inte varifrån jag ska få den ork som är nödvändig i läget. När man inte får så mycket avlastning hinner man inte heller aldrig ladda batterierna när det är tungt. Min enda outlet är att skälla ut min treåring och hur konstruktivt är det? Hur mycket förstår han av det som jag VILL att han ska förstå? Hur rättvis är jag då? (Alla tre högst ledande frågor som jag redan vet svaret på.)
Det är ganska uppenbart något rejält fel när jag går från att knappt gråta något alls till att snarast vara gråtmild jämt och tycka synd om mig själv precis hela tiden!
Jag avskyr att vara såhär nere. Jag tycker liksom illa nog om att bli sjuk och vara en fysisk börda, men att vara såhär dysfunktionell och frisk är bannemig värre. Jag är ta mig fan nästan alltid arg! Nog har jag glädje i livet, men ett av barnen krånglar och när han inte gör det så hinner jag inte bli glad innan nästa fason påbörjas. Det ska trotsas och bråkas och vägras och slåss och jävlas och jagjagjag:as och minsta lilla motgång blir en katastrof (för honom fast det börjar bli likadant för mig också). Jag vet precis vad som behöver göras för att bryta situationen egentligen, vad som krävs av mig, men jag har ingen ork. Jag vet inte varifrån jag ska få den ork som är nödvändig i läget. När man inte får så mycket avlastning hinner man inte heller aldrig ladda batterierna när det är tungt. Min enda outlet är att skälla ut min treåring och hur konstruktivt är det? Hur mycket förstår han av det som jag VILL att han ska förstå? Hur rättvis är jag då? (Alla tre högst ledande frågor som jag redan vet svaret på.)
Det är ganska uppenbart något rejält fel när jag går från att knappt gråta något alls till att snarast vara gråtmild jämt och tycka synd om mig själv precis hela tiden!
En sån morgon
2011-11-08 @ 07:07:54
Jag vaknade på fel sida nu på morgonen och allt är jobbigt och neggo. Jag orkar inte ens skriva ut "sådan". Prutt...
Fast nu kom jag på att det ju kan ha lite med gårdagen att göra också. Då var Henrik och jag ute och åt middag (det händer någon gång om året) och drack mojitos. Kanske inte det smartaste på en vardag, men det var ju så roligt!
Fast nu kom jag på att det ju kan ha lite med gårdagen att göra också. Då var Henrik och jag ute och åt middag (det händer någon gång om året) och drack mojitos. Kanske inte det smartaste på en vardag, men det var ju så roligt!
Flykt!
2011-11-05 @ 07:13:41
Idag drar vi till Lady Dahmer med familj och bor till i morgon. Jag älskar att sova över hos andra, det är något väldigt mysigt med det och jag vill gärna föra över känslan till barnen så att de slipper lida av samma hemlängtan som jag gjorde som barn (när jag skulle sova någon annan stans). Jag tror att jag hann bli 14 år innan jag sov över hos en kompis utan ångest och panikkänsla!
Jag fungerar inte!
2011-10-31 @ 11:13:07
Jag tänker inte titulera mig den bästa mamman ever, men jag funkar ok för det mesta. Vi har två snälla barn som mår bra och som det går bra för så något gör vi rätt i alla fall. Därför blir det extra smärtsamt de gånger det inte fungerar, då jag inte fungerar. Som nu när jag ånyo har en besvärlig släng av hemlängtan till Göteborg, till mina föräldrar, till allt som är bekant, till en stad jag faktiskt älskar! Vi har valt det här livet, där vi är, men när något gör sig påminnt om att fungera bättre i min hemstad så är det otroligt svårt att inte ifrågasätta varför vi är kvar här, på andra sidan landet. Utan att gå in på för mycket detaljer så är det inte fråga om småsaker, utan stora delar som jag upplever mig sakna här, som vår familj saknar här, som vi skulle behöva och det finns inget att göra åt.
Idag är en sådan dag då inget fungerar, jag fungerar inte! Jag börjar gråta över småsaker (vilket är ovanligt sedan barnen kom) och över situationen vi befinner oss i, över min egen frustration och över hur vi inte verkar komma någonstans med det vi vill trots att vi försöker och försöker. När morfar dog kulminerade något som har byggts upp under lång tid och nu kommer bakslaget - emotionell kollaps!
Inget är kul, allt krånglar och livet är bara lite knappt värt att leva. Nej, jag går inte runt med självdestruktiva tankar, jag har barn att ta hand om och gräver inte ner mig själv på det sättet längre, men det mesta känns ganska mörkt just nu och det är skäl nog att vara ledsen. Rejält ledsen!
Idag är en sådan dag då inget fungerar, jag fungerar inte! Jag börjar gråta över småsaker (vilket är ovanligt sedan barnen kom) och över situationen vi befinner oss i, över min egen frustration och över hur vi inte verkar komma någonstans med det vi vill trots att vi försöker och försöker. När morfar dog kulminerade något som har byggts upp under lång tid och nu kommer bakslaget - emotionell kollaps!
Inget är kul, allt krånglar och livet är bara lite knappt värt att leva. Nej, jag går inte runt med självdestruktiva tankar, jag har barn att ta hand om och gräver inte ner mig själv på det sättet längre, men det mesta känns ganska mörkt just nu och det är skäl nog att vara ledsen. Rejält ledsen!
Barnens rum
2011-10-30 @ 16:18:41
I över tre år har vi bott i samma rum, barnen och vi vuxna. Sovit i samma stora säng och det har varit underbart! Men det har också inneburit att vi stört varann och fått svårare och svårare att få en god natts sömn så för några veckor sedan skickade vi ungarna på dörren och gjorde om vårt arbetsrum/lekrum till barnens rum. Där står nu en 160-säng bara för dem och inget skrivbord, ingen dator eller annat som de inte får leka med - nu är det BARA deras rum och Henrik och jag har våra grejor i det andra sovrummet.
Barnen samsover fortfarande, men med varann (och för det mesta en av oss föräldrar) medan den andra föräldern får sova ostört natten igenom i den andra sängen och det har fungerat väldigt bra.
I fredags åkte jag och Simon till Ikea och slösade pengar på bara barnen! Dyrt blev det, men deras rum behövde en lyftning och vi köpte allt från matta, till kuddar, småförvaring, gardiner och någon leksak. Det blev verkligen ett Ikea-rum när det var klart, men när det gäller barninredning tycker jag faktiskt att Ikea är fullkomligt lysande! Visst kan man ofta hitta liknande saker någon annan stans, men Ikeas lösningar är oftast lite mer smidiga/funktionella och priset är svårt att slå. Jag gillar hur inovativa de är och det går oftast hem med succé hos ungarna! Vad tycker ni om Ikea egentligen? Är det bara jag som blivit totalt Svenssonifierad och tappat all personlighet eller ligger det något i det jag säger?
Barnen samsover fortfarande, men med varann (och för det mesta en av oss föräldrar) medan den andra föräldern får sova ostört natten igenom i den andra sängen och det har fungerat väldigt bra.
I fredags åkte jag och Simon till Ikea och slösade pengar på bara barnen! Dyrt blev det, men deras rum behövde en lyftning och vi köpte allt från matta, till kuddar, småförvaring, gardiner och någon leksak. Det blev verkligen ett Ikea-rum när det var klart, men när det gäller barninredning tycker jag faktiskt att Ikea är fullkomligt lysande! Visst kan man ofta hitta liknande saker någon annan stans, men Ikeas lösningar är oftast lite mer smidiga/funktionella och priset är svårt att slå. Jag gillar hur inovativa de är och det går oftast hem med succé hos ungarna! Vad tycker ni om Ikea egentligen? Är det bara jag som blivit totalt Svenssonifierad och tappat all personlighet eller ligger det något i det jag säger?
Den enorma nyckelpigekudden och spiralkorgarna blev givna favoriter, bredvid sängen sitter numer en stjärnlampa och om kvällen tänder vi våra små "nattdjur" som vakar över barnen medan de sover. Barnen älskar sitt "nya" rum och vill vara där och leka/mysa jämfört med tidigare då de mest stökade till och hämtade saker därifrån för att leka i vardagsrummet eller köket. Nu försöker de oftast få med oss in dit i stället och de verkar himla belåtna!
Höstlöv
2011-10-29 @ 16:15:00
Inspirerad av höstens sprakande och fantastiska färger släpper jag nu fyra höstiga skönheter som fångar ögat på mer än ett sätt! Är det en mutta? Eller ett löv? Eller en mutta..?
Förutom de orginella formerna har jag också lekt lite med glittrande lack så de är både extra glammiga och ser härligt fuktiga ut!
Förutom de orginella formerna har jag också lekt lite med glittrande lack så de är både extra glammiga och ser härligt fuktiga ut!
Ser du en mutta du gillar och vill köpa så väljer du muttan i rullisten här nedan och klicka på Buy Now, så köps den via Paypal! Skulle något krångla hör du genast av dig till glammuttan@gmail.com!
Mycket i helgen!
2011-10-23 @ 14:50:54
Igår hade jag en av de bästa födelsedagar jag haft sedan barndomen och idag dog min morfar ("Monsar") efter en tids sjukdom. Känslorna svallar upp pch ner och jag känner mig lite smått oengagerad inför allt idag. Hade tänkt skriva något kul blogginlägg, men nu blev det bara bajs av alltihop i stället.
Jag är glad att jag och barnen fick träffa morfar i slutet av sommaren (han bor/bodde ju inte i min stad) och att han pratade med min syster på telefon för några dagar sedan, innan han fick för ont för att vara vaken. På slutet hann han äntligen få tummen ur och berömma min mamma och hennes systrar lite (något han alltid varit dålig på) och mellanmostern höll hans hand när han somnade in i förmiddags, med fanns också en av mina kusiner.
Samtidigt är jag ledsen, ledsen att jag inte träffat honom oftare, ledsen att jag inte också fick prata med honom den där kvällen för några dagarn sedan, då han var så pigg så att mamma fick stoppa honom när han ville ringa mig sent på kvällen. Mamma lovade honom att han skulle få ringa mig nästa dag, men då var det för sent.
Man kanske kan tycka att man som vuxen borde ha växt ur sitt behov av sina mor- och farföräldrar (och det har man väl till viss del också, det märks ju om inte annat på besöksfrekvensen), men det är ändå en era som dör. Mormor dog för snart 20 år sedan, men nu när morfar också är borta så känns det så TOMT!
Det är märkligt hur man går runt efter det att värsta shocken har lagt sig och tycker att det inte var så farligt, men så slänger sig sorgen över en helt oväntat och man bryter ihop som ett litet barn.
Jag kommer sakna dig, Monsar lille!
Jag är glad att jag och barnen fick träffa morfar i slutet av sommaren (han bor/bodde ju inte i min stad) och att han pratade med min syster på telefon för några dagar sedan, innan han fick för ont för att vara vaken. På slutet hann han äntligen få tummen ur och berömma min mamma och hennes systrar lite (något han alltid varit dålig på) och mellanmostern höll hans hand när han somnade in i förmiddags, med fanns också en av mina kusiner.
Samtidigt är jag ledsen, ledsen att jag inte träffat honom oftare, ledsen att jag inte också fick prata med honom den där kvällen för några dagarn sedan, då han var så pigg så att mamma fick stoppa honom när han ville ringa mig sent på kvällen. Mamma lovade honom att han skulle få ringa mig nästa dag, men då var det för sent.
Man kanske kan tycka att man som vuxen borde ha växt ur sitt behov av sina mor- och farföräldrar (och det har man väl till viss del också, det märks ju om inte annat på besöksfrekvensen), men det är ändå en era som dör. Mormor dog för snart 20 år sedan, men nu när morfar också är borta så känns det så TOMT!
Det är märkligt hur man går runt efter det att värsta shocken har lagt sig och tycker att det inte var så farligt, men så slänger sig sorgen över en helt oväntat och man bryter ihop som ett litet barn.
Jag kommer sakna dig, Monsar lille!
Den där förbannade grinden!
2011-10-18 @ 16:15:20
I kväll är det föräldramöte på Davids avdelning. Småbarnsavdelningarn har ett separat föräldramöte och ikväll är det alltså dags. Jag har ingen aning om vad vi kommer prata om, men en sak jag känner mig allt mer nödgad att ta upp är de konstanta problemen med förskolegrinden och hur en del föräldrar konsekvent skiter i barnens säkerhet och lämnar grinden alltifrån olåst till på vid gavel! Det är mer regel än undantag att grinden är bristfälligt stängd när jag lämnar och hämtar och vid ett flertal tillfällen har alltså grinden stått helt öppen under öppettiderna och det är alltså föräldrarna som står för besväret.
Värst är det vid lämning och hämtning och i synnerhet under hämtningarna på eftermiddagarna verkar många föräldrar resonera som så att utevistelsen är över för dagen, men då tänker de inte på att när man hämtar är det inte helt ovanligt att barnen springer ut genom dörren innan man hinner stoppa dem och är då grinden öppen så är de utanför gården på ett ögonblick.
Till problemet hör att det direkt utanför gården finns en parkering och en måttligt trafikerad väg och föräldrar med barn som mina (rymmande) har ju hjärtat i halsgropen var och varannan dag när man ser hur de andra föräldrarna slarvar!
Förra veckan gick det så långt att jag ringde förskolechefen och krävde att de vidtog åtgärder mot den grind som orsakar störst problem, grinden mot småbarnsgården, den alla storbarnsföräldrar passerar igenom när de ska hämta sina barn och lämnar öppen. Dagen efter hade de lagat ett trasigt lås på grinden, satt dit en extra kedja och satt upp plakat om att man alltid ska stänga grinden, men när jag kom såg jag också att bommen (den viktigaste delen av grindlåset) fortfarande stod uppfälld och i måndags lämnade en storbarnspappa grinden helt öppen trots de uppenbara uppmaningarna att stänga och låsa.
Jag förstår inte hur föräldrar till yngre barn kan slarva med säkerheten på det här sättet! Hur kan de inte se poängen med en grind?! Vad tror de egentligen?
Vad tror ni?
Värst är det vid lämning och hämtning och i synnerhet under hämtningarna på eftermiddagarna verkar många föräldrar resonera som så att utevistelsen är över för dagen, men då tänker de inte på att när man hämtar är det inte helt ovanligt att barnen springer ut genom dörren innan man hinner stoppa dem och är då grinden öppen så är de utanför gården på ett ögonblick.
Till problemet hör att det direkt utanför gården finns en parkering och en måttligt trafikerad väg och föräldrar med barn som mina (rymmande) har ju hjärtat i halsgropen var och varannan dag när man ser hur de andra föräldrarna slarvar!
Förra veckan gick det så långt att jag ringde förskolechefen och krävde att de vidtog åtgärder mot den grind som orsakar störst problem, grinden mot småbarnsgården, den alla storbarnsföräldrar passerar igenom när de ska hämta sina barn och lämnar öppen. Dagen efter hade de lagat ett trasigt lås på grinden, satt dit en extra kedja och satt upp plakat om att man alltid ska stänga grinden, men när jag kom såg jag också att bommen (den viktigaste delen av grindlåset) fortfarande stod uppfälld och i måndags lämnade en storbarnspappa grinden helt öppen trots de uppenbara uppmaningarna att stänga och låsa.
Jag förstår inte hur föräldrar till yngre barn kan slarva med säkerheten på det här sättet! Hur kan de inte se poängen med en grind?! Vad tror de egentligen?
Vad tror ni?
Glammuttan goes Paypal!
2011-10-11 @ 21:18:32
För att underlätta orderhanteringen och också öka säkerheten för er kunder så håller jag på att lägga till Paypal som betalningsmetod i stället för kontoöverföring. Om något skulle krångla så hör självklart av er till glammuttan@gmail.com!
Varför Glammuttan ser ut som den gör!
2011-10-11 @ 10:05:00
Jag får ofta frågan om jag inte kan göra muttor som har lite mindre blygdläppar, eller inga alls och visst kan jag göra det (det kommer), men jag tänkte prata lite om varför Glammuttan för det mesta ser ut som den gör idag.
Vi har ju alla någon form av relation till idealet och tro det eller ej, det finns något så löjligt som ett ideal för muttor också!
Allra helst ska man ju ha en mutta med ganska små inre blygdläppar och, nu är jag ingen gynekolog så jag ser inte så himla många muttor om dagen, jag får uppfattningen om att det också är vanligast med ganska små inre blygdläppar (ni får gärna rätta mig om jag har fel). Men nu är det så att våra yttre könsorgan faktiskt är unika och stora variationer ingår liksom i paketet. Precis som du kanske har ett pekfinger som är längre än ringfingret, medan grannen har tvärt om eller kanske ännu mer omtalat - penisformen, så varierar utseendet på våra muttor också. Även om de flesta har små inre blygdläppar så är det inte ovanligt med stora, hängande eller asymetrika. Många kvinnor saknar de inre blygdläpparna heller, eller har som jag en halv liten en på ena sidan!
Det är därför det blir så löjligt med ett ideal! För alla kan ju omöjligt passa in i det, precis som med alla andra ideal och vem bestämmer vad som är estetiskt tilltalande?! Det finns till och med kvinnor som plastikopererar sitt kön för att passa in i normen, vilket inte bara är sorgligt utan också kan få förödande konsekvenser för den enskilda kvinnan, hennes samliv och självkänsla!
Därför har jag valt formen som kanske går emot idealet mest, det som jag tror flest har komplex över. Jag vill inte skapa perfekta muttor, även om jag tycker att alla muttor är perfekta som de är, jag väljer att sköngöra den form som enligt några inte är den "moderiktiga". Jag vill visa att även den formen är vacker (och i hemlighet har jag faktiskt alltid lite avundats de kvinnor som haft mer "fladder" att bjuda på). Dessutom är den formen mer fantasieggande för mig, den är rolig att skapa, det finns lite mer utrymme för variation inom formen och det kan till och med likna annat än muttor när man tittar på dem en stund. (Vet ni att ett alternativnamn för Glammuttorna var "The Girls" för att jag ibland tycker de ser ut som långhåriga kvinnohuvuden?)
Självklart kommer jag utforska fler former på Glammuttorna! Det är givet att som estet prova nya varianter, men jag har ju precis börjat! Jag har lagt krutet på en form också lite för att öva in den och få ett självförtroende för den och när jag har fått det så kan jag ju också lättare ströva lite utanför bekvämlighetszonen. Jag har börjat experimenterat, men jag vill ju också producera sådant jag är bekväm med att presentera för mina kunder, en kvalitetsnivå jag kan vara stolt över!
Vi har ju alla någon form av relation till idealet och tro det eller ej, det finns något så löjligt som ett ideal för muttor också!
Allra helst ska man ju ha en mutta med ganska små inre blygdläppar och, nu är jag ingen gynekolog så jag ser inte så himla många muttor om dagen, jag får uppfattningen om att det också är vanligast med ganska små inre blygdläppar (ni får gärna rätta mig om jag har fel). Men nu är det så att våra yttre könsorgan faktiskt är unika och stora variationer ingår liksom i paketet. Precis som du kanske har ett pekfinger som är längre än ringfingret, medan grannen har tvärt om eller kanske ännu mer omtalat - penisformen, så varierar utseendet på våra muttor också. Även om de flesta har små inre blygdläppar så är det inte ovanligt med stora, hängande eller asymetrika. Många kvinnor saknar de inre blygdläpparna heller, eller har som jag en halv liten en på ena sidan!
Det är därför det blir så löjligt med ett ideal! För alla kan ju omöjligt passa in i det, precis som med alla andra ideal och vem bestämmer vad som är estetiskt tilltalande?! Det finns till och med kvinnor som plastikopererar sitt kön för att passa in i normen, vilket inte bara är sorgligt utan också kan få förödande konsekvenser för den enskilda kvinnan, hennes samliv och självkänsla!
Därför har jag valt formen som kanske går emot idealet mest, det som jag tror flest har komplex över. Jag vill inte skapa perfekta muttor, även om jag tycker att alla muttor är perfekta som de är, jag väljer att sköngöra den form som enligt några inte är den "moderiktiga". Jag vill visa att även den formen är vacker (och i hemlighet har jag faktiskt alltid lite avundats de kvinnor som haft mer "fladder" att bjuda på). Dessutom är den formen mer fantasieggande för mig, den är rolig att skapa, det finns lite mer utrymme för variation inom formen och det kan till och med likna annat än muttor när man tittar på dem en stund. (Vet ni att ett alternativnamn för Glammuttorna var "The Girls" för att jag ibland tycker de ser ut som långhåriga kvinnohuvuden?)
Självklart kommer jag utforska fler former på Glammuttorna! Det är givet att som estet prova nya varianter, men jag har ju precis börjat! Jag har lagt krutet på en form också lite för att öva in den och få ett självförtroende för den och när jag har fått det så kan jag ju också lättare ströva lite utanför bekvämlighetszonen. Jag har börjat experimenterat, men jag vill ju också producera sådant jag är bekväm med att presentera för mina kunder, en kvalitetsnivå jag kan vara stolt över!
Nya Glammuttor!
2011-10-09 @ 19:10:00
Åh, jag har varit så otålig att få visa er mina nya Glammuttor! Från stunden de låg och gräddade i ugnen tills nu har jag knappt kunnat hålla mig. Ni som har koll på Facebooksidan har märkt att jag låtit er få en sneak peak på de nya muttorna, men här är de nu äntligen!
Den här gången har jag laborerat lite mer med färger, färger man kanske inte nödvändigtvis förknippar med könsorgan, men snygga blev de!
Ser du en mutta du gillar och vill köpa så väljer du muttan i rullisten här nedan och klicka på Buy Now, så köps den via Paypal! Skulle något krångla ska du genast höra av dig till glammuttan@gmail.com!
Den här gången har jag laborerat lite mer med färger, färger man kanske inte nödvändigtvis förknippar med könsorgan, men snygga blev de!
Ser du en mutta du gillar och vill köpa så väljer du muttan i rullisten här nedan och klicka på Buy Now, så köps den via Paypal! Skulle något krångla ska du genast höra av dig till glammuttan@gmail.com!
Muttorna B01 - B06 har alla sålts!
Det finns några muttor kvar!
2011-10-05 @ 21:25:02
Glammuttorna har sålt bra, riktigt bra men några sötingar finns kvar för närvarande:
(A08 är en brosch vilket kan lämpa sig att ha på jackan och A18 är ett par små örhängen)
Ser du en mutta du gillar och vill köpa så väljer du muttan i rullisten här nedan och klicka på Buy Now, så köps den via Paypal! Skulle något krångla ska du genast höra av dig till glammuttan@gmail.com!
(A08 är en brosch vilket kan lämpa sig att ha på jackan och A18 är ett par små örhängen)
Ser du en mutta du gillar och vill köpa så väljer du muttan i rullisten här nedan och klicka på Buy Now, så köps den via Paypal! Skulle något krångla ska du genast höra av dig till glammuttan@gmail.com!
